Läkarbesök och vaccination

Leker lite med bebis bilarna

Idag har det varit en jobbig dag för Hugo. Han sov gott hela natten och hade ingen feber på morgonen så vi knallade ner till dagis kl 9. Han var jätte trött på morgonen men jag fick honom inte att sova längre än till kl 6 så när vi kom till dagis var han redan jätte trött. Satt mest i mitt knä och var inte alls på humör att leka. Byggde lite med klossar och satt och iakttog dom andra barnen. Runt 10 började han leka lite med lera och jag satte mig på en stol bakom honom, då brakade allt. Han fullkomligt gallskrek, gick inte att trösta honom och när han väl lugnat sig började han grina direkt jag flyttade på mig en millimeter.  Jag försökte få honom att leka med bilar, läsa böcker och kasta boll men inget var roligt. Vi satte oss ner på golvet och han låg i min famn med tummen i munnen och sen föll ögonen ihop. Halv 11, en halvtimme förtidigt, fick vi tacka för oss och gå hem och lägga gossen. Sov 1 timme och sen var han på lite bättre humör men fortfarande klängig.

Sen var det dags för BVC och de som Hugo verkligen älskar…not. Farmor följde med så han fick sitta i hennes knä när det var dags för spruta. Först skulle tant doktor titta på honom. Gick inte så bra. Han for som en hal orm i min famn och gallskrek så fort hon kom nära honom. Hon skulle göra lite tester och se om han kunde måla med en penna och bygga med 3 klossar. Han älskar att bygga med klossar men nu tog han upp en kloss och sen la han ner den på bordet och vände bort huvudet, det var inte ett dugg intressant. Doktorn fick inte se några praktiska övningar från honom utan jag fick svara på en massa frågor istället. Sprutan gick bra men vi var 3 stycken och höll i honom för att fixa det. När dom skulle mäta honom fick vi också vara 3 stycken för att kunna räta ut honom och hålla fast honom.  Dom kom fram till att han var 86 cm lång och vägde 12,4 kg, fortfarande perfekt på kurvan så det är skönt.

Efter mardrömsbesöket hos doktorn for vi hem och både mor och son behövde sova. Jag var helt slut av att se honom så ledsen, skär så i hjärtat och Hugo var helt utmattad efter allt han varit med om. Vi somnade halv 4 på dubbelsängen och vaknade inte förrän halv 6 på kvällen, Johan var lite sen hem så när vi kom ner för trappen kom han precis in genom dörren. Hugo var på mycket bättre humör sen på kvällen när han vaknat till så vi hoppas att morgon dagen  går bättre. Då är de ju även pappis födelsedag och han vill nog ha en glad kille när han kommer hem från jobbet.